Ett okänt antal förfalskade biljetter har hittats under festivalen. Genom att alla biljetter scannats i entrén.
– Vissa ägare är nu föremål för polisutredning, säger Mats Brandt, vd på Ticnet.

Träffen med Ozzy Osbourne blev precis så lyckad som Nicklas och Kalle Karlsson hoppats på.

– Jo, det funkar, men jag känner mig uttittad.
– Konstigt egentligen med tanke på hur folk ser ut här.

Fan... ja man får svära i tidningen. Fan vad fantastiskt och dåligt. Fan vad sprudlande och långtråkigt. Nu får det vara slut med svordomar men när det är Ozzy man skriver om är det svårt att använda något annat språk.

Så var det då dags för Festivalens andra mytomspunna artist, 50 Cent. Jag har svårt för självutnämnda smågudar som våldsromantiserar.

Jag har följt Turbonegro från Teaterladan till Hawaii. alltid har jag slagits av att de spelar en, i nutiden, okomplicerad rock som inte behöver några attribut för att nå ut till publiken.

Fansen har formligen vallfärdat till Atlantis för denna spelning, och till skillnad mot exempelvis Ozzy kvällen innan visar sig legenden Roky fortfarande ha grym koll på sin sångröst.

I egenskap av ung debuterande soultjej sköter Asha Ali sin första Hultsfredsspelning bra. En del nyanser går bort i en burkig ljudbild och att Asha är både uppspelt och lite nervös inledningsvis går inte att ta miste på.

Finstämmigt, mysigt, trevligt. Men ack så harmlöst.
Lisa Miskovsky är en charmig artist som är lätt att fatta tycke för på ett rent personligt plan, men över en hel konsert blir det rätt tråkigt.

Pet Shop Boys stilrena popsynth har bevarats väl över tid, men det inte tiden lyckats med, gör istället vädrets makter. Duons spelning är en odyssé i hits som gör mången nostalgiker varm i själen. Men sen kommer regnet.

Jag trodde att The Ark som vanligt skulle bli en av höjdpunkterna på årets Festival. Så blev det inte.
Att The Ark hade utlåvat något extra och proklamerat att de var och skulle förbli ett rockband märktes inget av, snarare tvärt om.

Bandets emodoftande operametal blir passande för en vindblåst lördagskväll med lite regn som strilar ner.

Sin första spelning som Säkert! klarar Annika Norlin med bravur. Hennes självutlämnande och ärliga texter når inte bara ut till publiken utan också in i varje person som lyssnade.

Fibes oh fibes! bjöd upp till dans och uppvisning i känslostormar på en scen prydd av bananer, äpplen och apelsiner.