| |
 |
Pamparnas bakgrund och antika anspråk
|
|
IS:
Pampar är ingen bristvara i vårt land och skulle några försvinna finns det många som känner sig kallade att överta deras positioner. Vad dessa "herrar eller damer" tillåter sig och vad "slavarna" går med på förtretar mången medborgare, men missnöjet med pamparnas fasoner kan ändå vara svårt att förstå, deras strävan efter trygghet och avviker sällan från det gängse mönstret hos vanligt folk.
|
Tillhör för övrigt inte deras rejält tilltagna löner och den allra populäraste av klassamhällets alla välsignelser, som ingen statusmedveten svensk tackar nej till?
Redan romerske kejsaren Marcus Aurelius (född år 121), som ofta tvingades betala stora summor för att bli av med odugliga pampar, insåg det universella i deras väsen. Fallskärmar och enorma belöningar förekom även på den tiden.
Hur står det egentligen till med pamparnas kompetens och tar de något ansvar? Håller nutidens "direktörer" måttet och är de värda sina enorma löner? Något entydigt svar finns inte.
Men det märkliga är att pamparnas misstag eller negativa prestationer, sällan inverkar på deras jättelika löner och bonusar, inte ens om tusentals jobbare och tjänstemän, på grund av "direktörernas" undermåliga ledningsinsatser, mister sina jobb. Pamparna har möligen lite svårt att exportera sig. Att sälja "grisen i säcken" utsocknes eller till utlandet kan inverka negativt på handelsförbindelserna och i värsta fall betraktas som en ovänlig handling. Det är med andra ord svårt att bli av med dem.
Att antalet pampar växer är kanske inte så konstigt. Det får man räkna med, åtminstone så länge den halvbildade delen av medelklassen har "den rike storfräsaren" som förebild och ideal.
Svenskarna har av allt att döma förtjänat de pampar, som de har fått på halsen. Och var och en kan, som sin egen lyckas smed, upphöja sig i pampståndet.För eventuella aspiranter gäller det förstås att ta reda på vilken pampsort, som för tillfället är gångbar och vars utsikter bedöms som goda - något som tydligen inte bara beror på tidsandan utan också på förebilden. De blivande pamparna måste ständigt hänga med i tidens strömningar och även satsa på rätt häst, annars uteblir framgången.
Det är väl en sådan förmåga som brukar kallas för social kompetens, kan man anta.
Det är kanske den "kompetensen" vi måste se upp med.
IS
|
|
Publicerad: 2008-01-24 23:11
|
Skicka artikeln till en vän...
|
|
|
