| |
 |
Medeltida bostäder under jorden
|
|
|
LKF:s upprustning av Konserthusparken har stött på historiska fynd. Gräsplätten intill Konserthusets entré är nu under arkeologisk förundersökning. Grävningarna visar något som kan vara huskroppar.
|
|
En lätt förvånad Muharrem Demirok från Teknik- och samghällsbyggnadsnämden kommer förbi och informeras om den arkeologiska förundersökningen av Christer Carlsson (mitten) och Fredrik Johansson (t h). Foto: Tommy Pettersson
|
En upprustning av Konserthusparken är sedan lång tid tillbaka bestämd och efter undersökningen ska man se om det går att bygga över de funna huskropparna.
Christer Carlsson, arkeolog på Länsmuseet och Fredrik Johansson, grävmaskinist, undersöker marken i Konserthusparken. De letar efter kända lämningar och gör även en så kallad kartrektifiering, det vill säga jämför kartor av olika typ och ålder.
När tidningen besökte grävningarna i går runt elvatiden hade dem redan hittat en sedan tidigare känd källare från medeltiden samt en smedja från 1600- eller 1700-talet, efter medeltiden.
– Det fanns en stor risk att eldar spred sig i olika hus på medeltiden, speciellt i smedjor och stall. Därför byggde man dem lite utanför boendena, berättar Christer.
Huskroppar
Den medeltida källaren låg längre upp på gräsplätten, mot biskopens trädgård.
Men det var några meter därifrån som de så sent som i går hittade stenar som bildade en linje och kunde vara lämningar från en huskropp.
– Jag trodde först att det bara var en byggnad, men sedan hittade vi fler stenar längre bort, som bildade en till linje. Emellan stenarna finns ett tomt stråk så jag tror att det är två byggnader, säger Christer Carlsson.
Olika nivåer
Efter en välförtjänt lunch fortsätter grävandet, men nu har dem grävt upp en större yta. Klockan har passerat ett och stenar visar sig nu nästan överallt.
– Min teori om att det var två byggnader stämde alltså inte, konstaterar Christer Carlsson.
Cirka två meter till höger om den första huskroppen dyker flera stenar upp - samma sak gäller på den andra huskroppen mittemot den första.
Förbluffande nog ligger stenarna på olika nivåer.
– Det är det som gör det svårt. Vi försöker nu hitta ett samband.
Handgräver
Fredrik, som sköter grävmaskinen, börjar med att skrapa bort de första lagrerna på marken.
– Man tar små lager hela tiden och försöker sedan sortera det för att se om det följer med något. Om det är något hårt man stöter på, som en sten exempelvis, känner man ofta det. Det är inte jättelätt, men är man bara lugn och försiktig så fungerar det, säger han.
Efter att grävskopan gjort sitt använder Christer en spade eller en skrapa för att ta bort mindre lager.
– Det blir mycket handgrävning eftersom grävskopan är klumpig, säger han.
Hjälper till
När ytan blir för stor kallar Christer på förstärkning. På några minuter har han hittat två medhjälpare som hjälper till att skrapa.
Grävningarna fortsätter tills det blir mörkt ute. Imorgon börjar nästa projekt - nämligen nästa gräsyta. Uppskattningsvis ska de arkeologiska grävningarna vara färdiga innan midsommar, för att slippa gräva igen allt och börja om igen i september, efter semestern.
– Men vi kommer inte att gräva igen allting direkt. Först ska vi undersöka det vi har hittat och sedan gräva djupare runt stenarna för att se vad som finns under, försäkrar Christer.
Cykelvägar
Förr eller senare kommer dock huskropparna försvinna under marken igen, då kommun ska bygga cykelvägar på ytorna.
|
| Linus Sundling |
Publicerad: 2008-05-29 08:53
|
Skicka artikeln till en vän...
|
|
|
