Den psykiska hälsan är, tror jag, beroende av den tid vi lever i
och som vi alla är en del av.
Går vi tillbaka i tiden till säg - 50 talet var hemmafruarna i majoritet bland kvinnorna. Barnen togs omhand av en kärleksfull moder som också hade tid för grannens barn och andra behövande barn. Hon hade medkänsla med sina grannar och de som behövde hennes hjälp. Hon var själv i balans och kände stolthet över att sköta sitt hem och sin familj.
Hon överförde denna trygghet och stolthet till barnen som därigenom blev trygga med god psykisk hälsa.
Barnen fick under de så viktiga spädbarns-småbarnsåren ha sin mamma eller annan kärleksfull vuxen nära sig och kunde på så vis utvecklas normalt.
Tid fanns det gott om; man kunde filosofera och tänka - nog så viktigt för själen. Man levde i samklang med naturen. Man hade det ofta knapert och fick sy sina egna kläder och onödiga prylar var det inte tal om. Men kärlek och omtanke om sina medmänniskor slösades det med. Ett mjukt och vänligt samhälle.
Tänk om vi i denna stressade tid kunde varva ner och leva lite som på - 50 talet och tänka på de mjuka värdena såsom omtanke och tid med våra medmänniskor och djur och på vår natur. Då skulle vi må mycket bättre psykiskt, tror jag. Vi skulle inte skräpa ner i vår natur och heller ej stressa omkring och ge oss själva och våra barn psykisk ohälsa.
En åtgärd som jag tror på när det gäller att hjälpa barn- och ungdomar i psykisk obalans är att låta dem för en tid komma till ett tryggt lantbrukarhem där de i lugn och ro får arbeta med gårdens sysslor och vara bland djuren ute i naturen. Det tror jag är balsam både för själen och kroppen.
Rouseaus honnörsord "Tillbaka till Naturen" är i högsta grad aktuellt idag i våran syntetiska värld.
Regeringens satsning på Vårdnadsbidraget är en god tanke som återför valfriheten till familjerna och ger dem som så vill en chans att varva ner och ta hand om sina små barn och få tid att filosofera och vara ute i naturen. Denna satsning är verkligen en hållbar förbättring i samhället och en "grundbult" för att få så många som möjligt att nå en god psykisk hälsa.
Inga-Lill Adolfsson
|
